Denna artikel fanns i februari numret 1997 av âCommunications of the ACMâ (ĂĽrgĂĽng 40, Nummer 2).
(frĂĽn âVägen till Tychoâ, en kollektion av artiklar om fĂśregĂĽngarna till den Lunariska revolutionen, publicerad i Luna City ĂĽr 2096)
FÜr Dan Halbert bÜrjade vägen till Tycho i hÜgskolan - när Lisa Lenz frügade om hon kunde lüna hans dator. Hennes hade gütt sÜnder och om hon inte kunde lüna en annan, sü skulle hon inte klara sitt skolprojekt. Det fanns ingen hon vügade früga, fÜrutom Danne.
Detta satte Danne i ett dilemma. Han ville hjälpa henne, men om han lünade ut sin dator skulle hon kanske läsa hans e-bÜcker. FÜrutom det faktum att man kunde hamna i fängelse fÜr att lüta nügon annan läsa ens bÜcker, sü kändes redan idÊn rent chockerande fÜr honom. Som alla andra hade han lärt sig sen barnsben att dela med sig av bÜcker var fel - nügonting bara pirater gÜr.
Det var dessutom rätt stor chans att MSM (Mjukvaru-Skydds Myndigheten) skulle komma pü honom. I datakunskapen hade Danne lärt sig att varje e-bok hade en kontrollfunktion fÜr upphovsrätt som kontrollerade var, när och av vem som boken lästes och att detta rapporterades till Licens Centralen (de använde denna information fÜr att fünga läspirater, men ocksü fÜr att sälja privata intresseprofiler till fÜretag). Nästa güng hans dator kopplades upp mot nätet, sü skulle Licens Centralen fü reda pü det. Danne, som en datorägare, skulle fü ett hürt straff fÜr att inte ha vidtagit ütgärder fÜr att fÜrhindra brott.
Men givetvis, Lisa behÜvde ju inte nÜdvändigtvis läsa hans bÜcker. Hon kanske bara behÜvde datorn fÜr att skriva sin uppsats. Men Danne visste att hon kom frün en mindre välbärgad familj som inte hade rüd med sü mycket undervisning, än mindre hennes läsavgifter. Att läsa hans bÜcker kanske var den enda vägen fÜr henne att klara sina betyg. Som han fÜrstod situationen; han själv behÜvde studielün fÜr att kunna betala fÜr de rapporter han läste (10% av avgifterna gick till de forskare som skrev rapporterna; eftersom Danne siktade pü en akademisk karriär, sü hoppades han att hans egen framtida forskning skulle generera rapporter nog fÜr att betala tillbaks studielünen).
Senare skulle Danne lära sig att det fanns en tid dü vem som helst kunde gü till ett bibliotek och läsa artiklar, ja till och med bÜcker, utan att behÜva betala. Det fanns elever som läste tusentals sidor utan statligt biblioteks-tillstünd. Men pü 1990-talet sü hade büde kommersiella och ideella fÜrläggare bÜrjat ta betalt fÜr access. Vid 2047 sü var fri access fÜr elever bara blott ett minne.
Det fanns fÜrstüs vägar att komma runt MSM och Licens Centralen. Dessa vägar var dock olagliga. Danne hade en klasskompis i datakunskapen, Frans Martinsson, som hade kommit Üver ett otillütet debugger-verktyg, ü använde detta fÜr att hoppa Üver kontrollfunktionen fÜr upphovsrätt när han läste bÜcker. Han hade dock berättat det fÜr allt fÜr münga kompisar, en av dem angav honom till MSM fÜr en belÜning (djupt skuldsatta studenter lockades lätt till angiveri). à r 2047 satt Frasse i fängelse, inte fÜr piratläsning, utan fÜr innehav av en debugger.
Danne skulle senare lära sig att det fanns en tid dĂĽ alla kunde ha felsĂśkningsverktyg fĂśr mjukvara. Det fanns till och med fria âdebuggersâ tillgängliga pĂĽ CD eller nedladdningsbart pĂĽ nätet. Men när vanliga användare bĂśrjade använda dem fĂśr att komma runt kontrollfunktionerna fĂśr upphovsrätt, sĂĽ kom snart en prejudicerande dom som sade att detta var i praktiken det vanliga användningsomrĂĽdet. Av detta fĂśljde att de var olagliga, senare skickades utvecklare av sĂĽdana verktyg i fängelse.
Programmerare behÜvde givetvis fortfarande felsÜkningsverktyg, men 2047 distribuerades endast numrerade kopior till officiellt licensierade och kontraktsbundna programmerare. Den debugger Danne använde pü datavetenskapen hÜlls bakom en brandvägg sü att den bara kunde användas fÜr skoluppgifter.
Det var ocksĂĽ mĂśjligt att kringgĂĽ kontrollfunktionerna genom att installera en modifierad systemkärna. Danne skulle sĂĽ smĂĽningom upptäcka att det funnits fria systemkärnor, till och med hela fria operativsystem kring millenieskiftet. Men nu var de olagliga, precis som felsĂśkningsverktygen - man kan inte ens installera ett om man hade ett, utan att veta om datorns hĂĽrdvaru-lĂśsenord, vilket varken SĂPO eller Microsofts support talar om.
Danne kom fram till att han helt enkelt inte kunde lüna ut sin dator till Lisa. Men han kunde ändü inte neka henne hjälp, han älskade henne. Varje chans han hade att tala med henne fyllde honom med glädje. Bara att hon frügade just honom om hjälp, kunde ju betyda att det kanske var Ümsesidig kärlek.
Danne lÜste dilemmat genom att gÜra nügot än mer otänkbart.. han lünade inte bara ut datorn, han gav henne till och med sitt lÜsenord till den! Genom detta, om Lisa läste hans bÜcker, sü skulle Licens Centralen tro att det var han som läste och inte hon. Det var fortfarande ett brott, men MSM skulle inte automatiskt fü reda pü det. Detta om inte Lisa angav honom.
Givetvis, om skolan nügonsin fick reda pü att han gett Lisa sitt lÜsenord, sü skulle büdas liv som studenter vara Üver, oavsett vad Lisa använt datorn till. Skol-policyn var att allt som hindrade skolans Üvervakning av studenternas datoranvändning var grund fÜr disciplinära ütgärder. Det spelade ingen roll om det var harmlÜst - fÜrseelsen var att gÜra det svürt fÜr administrationen att Üvervaka. Det fÜrutsattes att man gjorde nügonting fÜrbjudet och de behÜvde inte veta exakt vad.
Studenter blev vanligtvis inte reglerade fÜr detta, inte direkt. Istället blev de utestängda frün skolans datorer och datorsystem, och skulle ofrünkomligen kugga pü alla ämnen.
Senare skulle Danne lära sig att süna här policys fÜrst dÜk upp under 1980-talet, när studenter i stÜrre omfattning bÜrjade använda datorer. FÜre detta hade skolorna ett annat fÜrhüllningssätt till disciplin; de bestraffade skadliga aktiviteter, inte de som bara väckte misstanke.
Lisa angav inte Danne till MSM. Hans beslut att hjälpa henne ledde senare till deras äktenskap, men ocksĂĽ till att ifrĂĽgasätta vad de som barn lärt sig om âpiracyâ. Paret bĂśrjade läsa om upphovsrättens historia, om Sovjetunionen och dess kopieringsbegränsningar, även om USAs ursprungliga konstitution. De flyttade till Luna, där de fann andra som likaledes hade flyttat ifrĂĽn MSMs lĂĽnga arm. När senare Tycho-upproret bĂśrjade 2062, sĂĽ var allas rätt att läsa en av dess centrala mĂĽl.
Dessa noteringar uppdaterades 2002.
Rätten att läsa är en kamp som pĂĽgĂĽr idag. Det kanske tar 50 ĂĽr fĂśr dagens rättsuppfattning att falla i glĂśmska, men dest mesta av de lagar och regler som grundlägger scenariot i historan ovan är redan fĂśreslagna; mĂĽnga är även lag i USA och annorstädes. 1998 kom âDigital Millenium Copyright Actâ som lade grunden fĂśr begränsningar att lĂĽna och läsa e-bĂścker (men även annan data). Den europeiska unionen infĂśrde liknande begränsningar 2001 i ett upphovsrättsdirektiv.
2001 kom den Disney sponsrade senator Hollings med ett fĂśrslag kallat SSSCA som gĂĽr ut pĂĽ att alla nya datorer skall ha kopieringsbegränsningar som användaren inte kan gĂĽ fĂśrbi. Det syns en lĂĽngsiktig trend frĂĽn Clipper chip till de fĂśrslag som läggs i USA; datorsystem sätts och konstrueras fĂśr att ge tredje part kontroll Ăśver de som använder systemen. SSSCA har senare bytt namn till CBDTPA (tänk pĂĽ det som âConsume But Don't Try Programming Actâ).
BÜrjade USA att fÜrsÜka använda amerikas frihandelsavtal (FTAA) fÜr pütvinga samma regler fÜr hela västvärlden. FTAA är ett südant frihandelsavtal, med syfte att ge affärsvärlden ett Ükat inflytande Üver demokratiska regeringar; att tvinga fram lagar som DMCA ligger i dess anda.
Iden att FBI och Microsoft skulle ha lĂśsenord fĂśr personliga datorer, och inte lĂĽta ägaren ha det, detta fĂśreslogs dock 2002. Det kallas âtrusted computingâ eller âPalladiumâ.
När denna historia ursprungligen skrevs, sü hotade SPA smü internetleverantÜrer, krävde att SPA skulle ges rättighet att Üvervaka användarna. Münga internetleverantÜrer gav upp när de blev hotade, eftersom de inte hade resurserna att slü tillbaks i en rättegüng (Atlanta Journal-Constitution, 1 Oct 96, D3.) à tminstone en internetleverantÜr, Community ConneXion in Oakland CA, vägrade gü med pü kraven och blev stämnd. SPA drog senare tillbaks stämningen, men fick senare lagstiftningen DMCA som ger dem makten de ville ha.
MSM har i denna svenska version av historien Üversatts frün SPA (Software Publisher's Association), som i denna polisliknande roll har ersatts av BSA (Business Software Alliance). BSA är idag ingen polismakt; inofficiellt agerar den som en südan. Användandes metoder som püminner Sovjetunionen, uppmanar folk till angiveri av medarbetare och vänner. I en terrorkampanj av BSA i Argentina under 2001 framkom hot om vüldäckt i fängelser mot folk som delade med sig av mjukvara.
Universitetens säkerhets policys beskrivna i historien är inget pühitt. Som exempel, en dator i ett universitetsnätverk i Chicago omrüdet skriver ut fÜljande meddelande när man loggar in:
This system is for the use of authorized users only. Individuals using this computer system without authority or in the excess of their authority are subject to having all their activities on this system monitored and recorded by system personnel. In the course of monitoring individuals improperly using this system or in the course of system maintenance, the activities of authorized user may also be monitored. Anyone using this system expressly consents to such monitoring and is advised that if such monitoring reveals possible evidence of illegal activity or violation of University regulations system personnel may provide the evidence of such monitoring to University authorities and/or law enforcement officials.
Detta är en intressant tolkning av USAs âFourth Amendmentâ: tvinga folk att hĂĽlla med, i fĂśrväg, fĂśr att sedan hävda sin rätt eferĂĽt.
FÜrfattarens anteckningar talar om kampen fÜr rätten att läsa. Denna kamp har redan bÜrjat; här fÜljer tvü länkar till artiklar om teknologier som utvecklas fÜr att neka dig din rätt att läsa.
Electronic Publishing: En artikel om e-bÜcker och upphovsrättsliga effekter som püverkar din rätt att läsa en kopia.
Books inside Computers: Mjukvara fÜr att kontrollera vem som kan läsa bÜcker och dokument pü en PC.
Denna essä är publicerad i Free Software, Free Society: The Selected Essays of Richard M. Stallman.